Har gjort något väldigt ovanligt igår kväll och nu för en stund sedan. Jag har kollat på DR. PHIL.

Var ås emot det programmet då jag var liten och mamma skulle kolla på det, för det kom precis den dag och den tid min ridlektion skulle börja och eftersom vi ändå skulle köra en bit så tog det en stund - och vi vet ju alla hur otålig man var då man väntade på nåt kul då man var en liten 6-åring :D

Tillbaka till den röda tråden. 

Etta programmet handlade om en flicka med attitydproblem och jag har aldrig blivit så arg i hela mitt liv över att stirra på ett program genom en datorskärm.

Seriöst, jag förstår inte hur Dr. Phil kunde hålla sig lugn och sansad då jag skulle ha flugit upp och slått in ansiktet på henne. Det enda hon svarade på hans frågor var "No.", "No." , "No." "I don't know", "Maybe." och så hade hon den "jag-bryr-mig-inte-skulle-helst-fara-hem-och-sova-bitch-attityden" Jag skulle troligen ha inrett  hennes ansikte så illa att hon skulle behöva en plastikoperation för att ställa allting på rätt plats igen.

Det låter brutalt, ja, men det var verkligen känslan jag fick efter att ha kollat på det.

Ett youtubeklipp med programmet kommer till sist i inlägget..

 

Hela eftermiddagen har jag och Lillemo suttit och läst anti-jokes och de är seriöst så skit att man skrattar för att de är så dåliga.

 

 

Det är två stycken "klienter" i detta program, och den första förstår jag helt bra! (hon med rosa hår alltså)

Men då är det denna "Sabby" som jag riktigt bra skulle kunna köra över :p roadkill :p

 

 

-Over and out, Linn-